Guldsmedshyttans silvergruvor

     Inledning

     Källmaterial

     Historik — de äldre      uppgifterna

     Guldsmedshyttans      silvergruva under      1800-talet

     Sammanfattning

     Nothänvisningar

     Källor och litteratur


     Situationskarta      över Guldsmeds-
     hytte silvergruve-
     fält 1992



Översikt
över de större gruvorna i Västmanland


Till startsidan för Gruvor i Västmanland

Till startsidan för Bergsbruk.se

Guldmedshyttans silvergruvor - av Lars Arvidsson och John Tarkkanen
 
Inledning

Vårt intresse för bergshanteringen i Bergslagen har varit en avgörande orsak till föreliggande uppsats om Guldsmedshyttans silvergruvor. Ortsbefolkningen beskriver idag ofta de vattenfyllda gruvhålen som lämningar från den tid då man bröt järnmalm i bygden. Men faktum är att många gruvhål i Storå — Guldsmedshytteområdet minner om den tid då silvret hade stor betydelse. Fastän silver- och blyproduktionen har haft stor betydelse för både bygden och Sverige, har Guldsmedshyttans silvergruvor ändå fallit i glömska.

Uppsatsen börjar med en kort historik, som handlar om Guldsmedshyttans silvergruva från medeltid och framåt, för att sedan koncentreras på perioden 1842—1871. Under 1800-talet kom bly- och silverproduktionen upp i sådana kvantiteter att Guldsmedshyttan blev den ledande blyproducenten i Sverige och Sveriges näst största silverproducent efter Sala silvergruva.

Målsättning:
Målsättningen med uppsatsen är att belysa att Guldsmedshyttans silvergruvor under åren 1843—1871 haft så hög silver- och blyproduktion att den varit mer betydelsefull för Sverige, än vad Wilhelm Tham i "Lindesberg och Nora genom tiderna" har gjort gällande.

En målsättning är också att beskriva historiken omkring silverbrytning och silversmältning i Guldsmedshyttan med omnejd, så att läsaren kan bilda sig en uppfattning om vilken betydelse den hade för bygden.